Den 1 juni stod Lars Leijonborg i riksdagen och sade sig vara helt inställd på att rädda gymnasiets IB-program. Han underskattade motståndet i byråkratin. Nu får den nye högskole- och forskningsministern, Tobias Krantz, sätta ned foten och visa vad han går för.
IB står för International Baccalaureate och är ett utbildningsprogram som finns på mer än 2000 skolor världen över. Kvalitetskraven är mycket höga och man har ett system med externa examinatorer som gör betygsinflation till ett okänt fenomen.
Drygt 30 svenska gymnasier, varav de flesta är kommunala, erbjuder numera IB-programmet. Det ger svenska ungdomar tillträde till universitet världen över, och det erbjuder dessutom barn till gästforskare och andra som vistas tillfälligt i Sverige en internationellt gångbar utbildning.
Denna kvalitetsutbildning, som borde vara varje utbildningsministers ögonsten, är utsatt för ett olyckligt hot. Från och med höstterminen 2010 ska antagningssystemet till högskolan ändras, och som läget nu är blir en av följderna att IB-elever får söka i kvotgrupp III tillsammans med elever som har utländska betyg.
Eftersom platsfördelningen sker i förhållande till antalet sökande i varje kvotgrupp, och de utländska sökande är ganska få, kommer IB-eleverna i kläm. På attraktiva utbildningar får kvotgrupp III ont om platser (eller inga platser alls), och det blir svårt eller omöjligt för IB-elever att komma in.
Samtidigt som Alliansen driver kvalitetslinjen hårt ska man alltså sjösätta ett antagningssystem som straffar de mest kvalificerade eleverna; det framtidsperspektivet är orimligt och måste ändras. Skulle hotet bli verklighet kommer IB-gymnasierna att drabbas mycket hårt: Det skapas stor allmän osäkerhet – och vilka elever vill bli bestraffade för att de anstränger sig?
Efter Leijonborgs löften i juni gav regeringen i uppdrag till Hög-skoleverket (HSV) att försöka lösa problemet. Det hade HSV ingen större lust med. I sin rapport konstaterar verket först att problemen med meritvärdering går att hantera och att elever missgynnas av att föras till kvotgrupp III. Men sedan tar man till arbetsbördan på Verket för högskoleservice samt en på samma gång övernitisk och tillbakalutad tolkning av EG-rätten som argument för att inte gå regeringen till mötes.
Förändringar i det nya antagningssystemet bör enligt HSV vänta till 2014, då den första kullen från den nya gymnasieskolan söker till högskolan.
Då vet ingen hur mycket som återstår av IB.
Men ämbetsmannafronten är inte enig. Verket för högskoleservice, som sköter antagningen, och för vars arbetsbelastning man är så oroad i HSV, har en betydligt mer konstruktiv inställning. I ett särskilt yttrande skriver myndighetschefen Anita Johansson att IB-elever från svenska gymnasier mycket väl kan ingå i samma kvotgrupp som andra svenska gymnasister. Johansson har också ett bra förslag till hur man ska göra IB-elevernas meriter fullt ut jämförbara med andra elevers.
IB-eleverna behöver inte drabbas av bortkovotering från och med 2010. Ju fortare Tobias Krantz kan ge besked om den saken, desto bättre.
P J Anders Linder